Höststart med Fjellfilmfestival i Jotunheimen
Sommaren går mot höst, det firades i helgen med Fjellfilm på Gjendesheim i Jotunheimen. Gjendesheim stugan ligger vid foten av den berömda Besseggen som är en av Norges mest populära fjäll att gå tur på.
På Fjellfilmfestivalen visas filmer med outdoor tema, föredrag med samma inriktning och aktiviteter på dagarna.En bra Fjellfilmsdag kan du under dagen gå på tur över Besseggen, paddla SUP, ta en fotokurs, forspaddla eller kanske dra ut på en mountainbiketur. När du är tillbaka efter en dag på fjället finns möjlighet att slappa lite framför bioduken eller lyssna på föredrag till dagen går mot natt.
Fjellfilmsfestivalen går årligen så möjligheten att dra på Norges största filmfestival återkommer nästa år. Rekommenderas!
En toppenmorgon
Man borde vakna fler morgnar på toppen av ett berg. Det är dundermedicin mot dåligt morgonhumör med utsikt som sträcker sig många mil under fötterna. Filmklippet är från onsdagsmorgonen på Gaustatoppen som bjöd på fantastisk utsikt över Norge.
Fjällyoga, namaste!
En kort tur till fjälls och avbrott från vardagen gör gott och ger ny energi. Mitt i veckan var hela kontoret på övernattningstur till Gaustatoppen. Förutom en trevlig middag på Gaustatoppen hyttan högst uppe på fjället var morgonyogan i gryningen innan frukost en höjdpunkt. En mer harmonisk start på dagen och vackrare omgivningar får man leta efter.
Tillbakablick äventyrsåret 2014
2014 var mitt första år i Norge, har börjat utforska mitt nya hemland på tur- och skidfronten, men även hunnit med topptur i Italien och bergsbestigning i Nepal. Här följer en summering med bilder från mitt Instagramkonto med några av höjdpunkterna från det året som har gått.
Flyttlasset gick från Stockholm till Oslo i slutet av 2013. Vintern lät vänta på sig så först i januari 2014 var det snö nog för en premiärtur i Oslomarka.
Gjorde en mycket spontan övernattningstur till Tømtehytta i Oslomarka en helg
2014 var året som jag försökte lära mig att köra kite. Efter många vurpor på sjön utanför Haukeliseter fick jag iallafall nästan hjälplig styr på kiten
I Februari bar det av på Fjellsportfestivalen i Sogndal
Var på tur en vecka i det italienska naturreservatet Gran Paradiso och gjorde en bestigning av toppen med samma namn. Det var en riktig höjdarvecka med sol och pudersnö
Tillbringade nästan två veckor i tält Hurrungane fjällen som avslutades med High Camp Turtagrø
Vid månadsskiftet maj-juni gick färden med fjällskidor och tält över Jostedalsbreen
Marka24 är en tävling som går av stapeln i början av juni i skogarna omkring Oslo. Tävlingen går ut på att samla poäng genom att besöka så många “hytter” som möjligt under 24 timmar. Det svenska kämpade hårt, övernattade under en gran och samlade ihop många mil och iallafall några poäng.
Under Strynefestivalen i mitten av juni var det möjligt att åka skidor på glaciären, klättra och bada på samma dag. Helt enkelt en alldeles utmärkt avslutning på en fin skidsäsong och ett varmt välkomnande av sommaren.
Under sommarsemestern seglade jag med den över hundra år gamla skutan Atene från Skärhamn på den svenska västkusten vidare längs fjordarna vid den norska kusten upp genom Hardangerfjorden till Sundal och Folgefonna glaciären.
I slutet av sommaren gick turen till Romsdalen med sikte på topparna Bispen, Store Trolltind och Romsdalseggen.
Några tisdagskvällar under hösten gick jag på segelkurs och fick många fins kvällar på Oslofjorden.
Det största äventyret 2014 var Nepalresan i oktober med berget Island Peak som slutmål. Det var en otroligt fin resa och en fantastisk upplevelse.
Träningsklättring i Basecamp inför bestigningen av Island Peak
Ett av många vackra berg som vi fick njuta av under Himalayavandringen.
Året avslutades som nu har blivit tradition med julfirande i Sälen med familjen. Som tur var hade vi gott om snö så det gick att göra många fina turer, bland annat upp på Närfjället.
Önskar er alla ett Gott Nytt 2015 – Hoppas på att det nya året kommer att bjuda på många nya fina upplevelser och äventyr!
Toppturshelg i Romsdalen – Store Trolltind, Romsdalseggen Ekstrem och Bispen
En av de sista sommarhelgerna i augusti var jag med på DNT Fjellsports toppturshelg i Romsdalen med Åndalsnes som utgångspunkt.
För att ta sig till Romsdalen från Oslo går det fint att åka tåg via Dombås. Efter bytet i Dombås går turen vidare till Åndalsnes med Raumabanan som sägs vara Norges vackraste tågsträcka
Åndalsnes Camping blev vårt base camp för helgen och utgångspunkt för dagsturerna till topparna i närheten. Förutom otroliga vyer över fjordarna är Romsdalen känt för sina glaciärer och starkt blåa glaciärsjöar. Kunde inte sluta fascineras av dessa så mycket kort blev det.
Första dagen gick vi branta “Romsdalseggen ekstrem” och fick halvklättra eller uppför Blånebbas branta bergsida för att sedan gå över kammen till Romsdalseggen.
Andra dagens utmaning var Store Trolltind via Bruraskaret vassa toppar, en fin tur var det som även den innebar lite klättringsutmaningar på vägen. Dessvärre var det dimma när vi kom upp på toppen, men vi fick iallafall se den lilla stengrottan som byggts för skydd åt klättrare som överraskas av dåligt väder på toppen.
Innan det vara dags att hoppa på Raumabanan mot Oslo igen skulle söndagen maximeras med en tur upp på Bispen som börjar vid toppen av en av Norges största turistattraktioner – Trollstigen. Till skillnad från lördagen hade vi tur med vädret och fick en panorama utsikt över Romsdalen från toppen :)
Norskt fjällfolk i fokus
När man som Stockholmsbo har många timmar för att ta sig till närmaste fjäll (Hammarbybacken ej inräknad) får man ta fjället till Stockholm istället, om inte möjligt på annat sätt så på TV.
På SVT Play går nu den norska serien Fjällfolk som handlar om människor som lever i, för och av fjällen.
Har inte sett det första avsnittet ännu men hoppas på att Fjällfolk är lika bra som Oppdrag Sognefjord som var den senaste serien från grannlandet i väst som SVT visade.
Utrustningen för sommarens vandringsturer
Ryggsäck: Arcteryx Altra 62 Wm // Tält: Artic Alpine WBT2 // Gaskök: Optimus Crux Weekend HE // Sovsäck: Haglöfs Ultrapro 15# och Snugpak Jungle Bag // Liggunderlag: Thermarest
När man ska ge sig ut på vandring vad tar man då med sig för att få tak över huvudet, mat i magen och en varm säng (hmm…nåväl sovsäck) att sova i? Det här är vad jag tar med mig när det är dags för en vandringstur.
Ryggsäck: Arc’teryx Altra 62L
På ryggen slänger jag upp en ryggsäck från Arc’teryx av modell Altra på 62 liter. Tycker att storleken är bra för några dagars tur i skogen. Men det stärkaste skälet att jag valde Altra ryggsäcken är bärsystemet med ett rörligt höftbälte som hänger med i svängarna.
Tält: Artic Alpine WBT2 tält från Northstar
När det börjar mörkna hoppar jag in i mitt tält, ett WBT2 från Artic Alpine. Tältet ger mycket värde för pengarna. För runt 3000 kronor får du ett bärbart hem som klarar det mesta. Själv har jag testat tältet under vintern, i regn och i blåst. Det har hållit för alla väderlekar. Orange som solen är det dessutom!
Liggerunderlag: Thermarest
På tältgolvet ligger ett självupplåsbart liggunderlag från Thermarest som jag nu har haft i några år. Det är inte det lättast eller minsta liggunderlaget. Men sover gott gör man på det och det är ju bra! På vintern kompletteras Thermarest underlaget med ett skumplastunderlag för att få bort markkylan.
Sovsäck: Haglöfs Ultrapro #15 eller Snugpak Jungle Bag
Det finns inget värre än att frysa på natten. En varm sovsäck råder bot på detta bekymmer. Haglöfssäcken Ultrapro #15 klarar att hålla värmen även när temperaturen drar sig ner mot -15 grader.
Under sommarmånaderna använder jag en Snugpak Jungle Bag. Den är lätt, liten och har ett myggnät mot elaka blodsugare.
Gaskök: Optimus Crux Weekend He
Maten på turen värms på ett gaskök vid namn Optimus Weekend Crux. Köket är nyinköpt i vår och fick följa med på premiärtur i Skuleskogens naturreservat. Har tidigare använt mig av spritkök, men uppskattar gaskökets enkelhet och att slippa skvalpa runt med rödsprit.
God tur!
/Maria
Hav + Berg + Skog = Skuleskogens Nationalpark
God morgon! Helgens äventyr, vandring i Skuleskogens Nationalpark vid Höga Kusten bjöd på kontraster. Höga klippväggar som stupar brant ner i havet och uråldriga trollskogar. Berättar mer inom kort, till dess njut av bilderna och ha en fin dag.
//Maria
Ögongodis från Höga Kusten
De senaste dagarna har jag tillbringat vandrandes i Skuleskogens Naturreservat vid Höga Kusten. Jag börjar så sakteliga smälta alla intryck samtidigt som Stockholmsvardagen tar vid. Bjuder här på lite naturgodis i form av bilder som jag har tagit under helgens äventyr.
Om du vill vandra in i bilderna och är nyfiken på Skuleskogens Naturreservat, kika in hos Höga Kusten Hike för tips på vägen.
Banff Mountain Film Festival i Stockholm
Igår kväll besökte jag Banff Mountain Film Festival som från måndag till onsdag gästade den fullsatta Skandiabiografen i Stockholm. Kvällen bjöd på härlig äventyrsinspiration. Många våghalsiga karaktärer passerade under på filmduken, gränsen till galenskap var ibland hårfin. Här är klipp från några av mina personliga favoriter från kvällen:
On the trail of Genghis Khan
Ett hästäventyr i mongolryttarnas fotspår
All I Can – Sherpas Cinema
Skidfilm med grönt budskap
Hanuman Airlines – Fly over Everest
Att flyga skärm från toppen av Everest, genialiskt eller helt galet?
Nepal nostalgi i bilder
Rensade bilder på datorn i helgen och fastnade i mappen med bilder från resan till Nepal i december förra året. Blir alldeles nostalgisk, så otroligt vackert det var!
Det närmaste en bergstopp som jag kommer att komma i kontakt med de närmaste veckorna är Hammarbybacken. Hoppas på att få lite av min bergsabstinens stillad under Banff Mountain film festival som går av stapeln på Skandiabiografen i Stockholm 24-26 september.
Har lagt upp några av de hundratals bilderna som jag tog under vandringen vid Annapurna massivet, Kathmandu och Pokhara, här >>
Vulkan BBQ på Pacaya
Cirka en timmes bilfärd utanför Antigua i Guatemala ligger vulkanen Pacaya. Under mitt besök i Antigua hängde jag med på en guidad tur uppför toppen.Vulkanen är 2552 meter hög och är såpass aktiv att det går att grilla marshmallows och koka kaffe på lavan. Vandringen uppför vulkanen tog drygt en halvdag och bjuder förutom marshmallows på en fantastisk utsikt och underjordiska grottor.
Brädåkning i Nicaragua nedför vulkanen Cerro Negro
35 grader varmt och sol, Nicaragua är inte direkt något land med förutsättningar för vintersporter. Men i brist på annat så fungerar vulkaner utmärkt för brädåkning. Efter cirka en timmes bilresa från Léon och ytterligare en timmes svettig vandring uppför når man toppen på den svarta vulkanen Cerro Negro. Utsikten är fantastisk! På toppen åker overallen, glasögon, armbågs- och knäskydd på, redo för race! Själva åket nedför vulkanen tar drygt en minut, snabbt går det och den svarta sanden yr runt brädan. Jämfört med snö är det lite svårare att svänga, men “vulkan boarding” är ett utmärkt substitut för snötäckta skidbackar.
Isla de Ometepe med sjö- och vulkanutsikt
Det är förvånasvårt få turister som besöker Ometepe, i allafall så här års. Stränderna är nästan helt tomma på turister och man behöver inte leta länge för att hitta en egen öde strandremsa. Några av öborna springer fram till oss och hälsar glatt när vi går förbi på bygatan, det skulle inte hänt i Costa Rica som har fått en större dos av turismen. Ett besök på vackra Ometepe rekommenderas varmt!
Vulkanvandring i Arenal
Har spenderat några dagar i Arenal som ligger i norra delen av Costa Rica. Huvudattraktionen i området är vulkaner och varma källor. En tacksam sysselsättning i Arenal är vandring. Första dagen i Arenal var en mjukstart med en vandring till ett vattenfall beläget cirka en timmes vandring in i djungeln. Dag två var en längre etapp på agendan, genom djungeln och uppför en vilande vulkan. På toppen av vulkanen hägrade en lagun med turkost vatten. Vägen upp till vulkankratern var en utmaning, den tropiskt fuktiga hettan gjorde det inte lättare. Väl uppe på toppen fick vi belöningen, ett svalkande bad i vulkankratern!
Vandringen mot Annapurna Basecamp
I Nayapul släppte bussen av 14 förväntasfulla vandrare, 7 bärare och två guider. Vid vandringens början hade de flesta av oss endast haft en dag att lära känna varandra. Stämningen var god och solen sken, vi ville iväg, påbörja vandringen mot målet Annapurna Basecamp. I början av vandringen är klimatet varmt och fuktigt, jag var lite förvånad över att vi kunde vandra i endast T-shirt.
Det känns lite ovant i början att ägna timme efter timme till att vandra, dricka vatten, ta kort, småprata och beundra den vackra naturen. Efter någon dags vandring har vi vant oss vid den nya dygnsrytmen:
Uppgång vid kl 06.00, frukost bestående av Tibetanskt Gurungbröd och Masalate klockan 07.30, avfärd vid 08.00 och sedan “Ginger Lemon Honey the” vid 11 tiden. Vid ett-tiden börjar det att kurra i magen och då var det förhoppningsvis dags för lunch vid ett av många Teahouse längs vägen. Friterat ris, curry, Chapatibröd och nudelsoppa fanns på standardmenyn och Masalate förstås! Efter lunchen bar det av till fots igen och nästa längre stopp var först då vi nådde nattens Teahouse.
Rummen i de Teahouse vi bodde i var enkla, sovsäcken rullades ut på en av de två britsarna i rummet. Om vi hade tur fanns det el i rummet, annars var det pannlampan som gällde. När vi kom upp på hög höjd kröp kylan in i de ouppvärmda rummen genom betongväggarna. Vi gjorde några tappra försök att torka våra kläder i sovrummet, när vi vaknade på morgonen vara kläderna stelfrusna till is. Minusgrader i sovrummet alltså. Som tur var värmde sovsäcken. Det värsta störningsmomentet på nätterna var mina medvandrares snarkningar.
Kvällarna tillbringades i matsalen, eftersom det var det enda uppvärmda rummet blev middagsbordet den naturliga mötesplatsen. Många timmar fördrevs med kortspel, tedrickande och prat om livet i allmänhet. Vid niotiden var det läggdags, ingen motsatte sig den tidiga sänggången eftersom vi alla var ganska trötta.
När vi kom upp på högre höjder sjönk temperaturen, landskapet kargare och andhämtningen tyngre. Många i gruppen började även bli lite krassliga av fukten, de kalla sovrummen och de iskalla duscharna.
Dagen som avslutades med att vi nådde vårt mål Annapurna Basecamp var den mest krävande. De tidigare dagarnas vandring hade gjort benen tunga. Molnen låg lågt och sikten var inte längre än några tiotal meter framför oss. Det var kanske väl att vi inte såg den branta stigningen vi var tvungna att besegra för att nå dagens mål. Jag var riktigt nöjd med att komma fram till lägret vid Annapurna BC. Målgången firades med en stor kanna Masalate. Vid denna stund ville vi inte tänka på att vi även skulle ta oss ner.
Mot Nepal!
Bild:Vy över Annapurna
Den tredje december lämnade jag ett vintergrått Sverige för att ge mig ut på äventyr i Nepal, siktet för resan var i inställt på Annapurna Basecamp 4130 möh. Eftersom tillgången till el och internetuppkoppling inte är något vidare i Himalaya kommer min berättelse från resan att publiceras på bloggen nu när jag är åter på svensk mark.
Bild: Utsikt från flyget New Delhi-Kathmandu
Flygresan var bokad med JET Airways/ JET Lite, ett indiskt bolag som jag inte stött på tidigare. Jag ger flygbolaget genomgående ett gott betyg, den indiska maten var god, filmutbudet var gott och flygvärdinnorna serviceinriktade. Vid start och landning gick flygvärdinnorna en runda i planer och sprayade airfreshner för att dölja passagerares eventuella kroppsodörer. Detta är nytt för mig,men är kanske standard på indiska flyg?
Resan mot Annapurna Basecamp gick i följande etapper:
- Flyg: Stockholm – London – New Delhi – Kathmandu (25 timmar)
- Buss: Kathmandu – Pokhara/Nayapul (7 timmar)
- Vandring: 6 dagar i uppförsbacke.
Kändes väldigt skönt att sätta mig på planet, veckorna innan avresan har varit minst sagt hektiska och att göra listan lång. Resan till Nepal har under hösten känts som ett avlägset mål att se fram emot, det var nästan lite overkligt att jag nu äntligen var på väg. Nepal har länge varit ett drömresmål för mig, främst är det de mytomspunna bergen som lockar. Har sedan jag varit liten läst om äventyr på Mt. Everest och de andra topparna och drömt mig bort till det avlägsna och lite mystiska bergslandet.
Bild: Mina trogna följeslagare under resan
Jag lämnade Stockholm med en fullpackad ryggsäck, det är mycket som ska med på en vandringsresa. Temperaturen varierar från +25 C vid början av vandringen till – 15C på Annapurna Basecamp, här behövs inte minst en varm sovsäck. Det mesta av utrustningen hade jag sedan tidigare, gjorde några kompletterande inköp av ullstrumpor och ulllångkalsonger från Smartwool, visselpipa, Platypus vattenflaska och vattenreningstabletter. Vid incheckningen vägde min ryggsäck 17kg, som tur var kommer en del av min packning färdas i en av de sju bärarnas packning under vandringen.
Utsikten från planet sträckan New Delhi – Kathmandu är vidunderlig. Jag lyckades knipa åt mig en fönsterplats och satt som klistrade vid fönsterrutan under hela färden och spanade ut över de majestätiska topparna i Himalaya.
När jag väl landade i Kathmandu efter den långa flygturen var jag trött efter resan men kände mig samtidigt lycklig och förväntansfull, det är nu äventyret börjar! Hoppade in i en liten vit taxi och bad chauffören att köra mig till hotellet i stadsdelen Thamel där jag skulle möta upp mina nya vänner som jag kommer att tillbringa de två kommande veckorna tillsammans med. Kathmandu är en myllrande, färgsprakande och rörig stad, efter taxifärden till hotellet kände jag mig ännu tröttare. Min hjärna gick på högvarv och arbetade med att bearbeta alla synintryck som slog emot mig genom taxirutan.
Arcteryx Altra 62
Igår kom min Arcteryx Altra 62L jag har beställt äntligen med posten. Tidigare har jag haft en McKinley ryggsäck som varit i min ägo i 10 och dragkedjorna börjar krångla på. Inför min nyinvestering funderade jag förutom på Arcteryx Altra säcken att köpa en Fjällräven Abisko eller en Lundhags V8 Spirit 60 + 10. Valet föll slutligen på Altran främst med tanke på bärsystemet. I december får min nya ryggsäck följa med till Nepal för en premiärtur.
Stavgång på vägen mot toppen
Har inhandlat ett par teleskopstavar inför mitt kommande äventyr i Nepal, och för all del även för barmarksträningen i Hammarbybacken. Valet föll på ett par Black Diamond Trail Shock Compact. Förutom att det är smidiga att fälla ihop så har de även lite dämpning som enligt tillverkaren ska motverka trötta armar :)
Kaffe på Everest och Himalaya drömmar
Bild: Lånad från For Everest/Cykloteket
En riktigt grå och regnig dag, perfekt för film! I DVD spelaren ligger “Kaffe på Everest” som handlar om Martin Stenmarck och Andreas Danielsson projekt att klara av cykeltävlingen Yak Attack. Den månadslånga resan som började i Kina och slutade på Mount Everest finns dokumenterad och köpbar på film, musik och bok.
Blev mycket inspirerad av filmen att åka på äventyr i Himalaya. Att vandra i Himlaya har länge varit en dröm. Kanske, kanske det blir en resa med GAP Adventures till jul, de har en en tvåveckors vandringsresa i Annapurna som börjar och slutar i Kathmandu och dessutom är väldigt prisvärd.
Bästa vandringarna i Europa
Bild: Svenska Turistföreningen
DN tipsar i resebilagan om fina vandringsleder i Europa som lämpar sig för hela familjen. Under sommaren är det högsäsong i Alperna och Sydeuropa och det kan vara klokt att boka boende i förväg. Middag, övernattning och frukost, kostar normalt mellan 250 och 500 kronor. Läs hela artikeln om att vandra i Europa här
DN:s lista på bästa vandringslederna i Europa
- Lappland, Sverige
svenskaturistforeningen.se
- Jotunheimen, Norge
turistforeningen.no
- Dolomiterna, Italien
alpinaforlaget.se
- Karpaterna/Transsylvanien, Rumänien
pcrai.ro
transylvanianwolf.ro
- Pyrenéerna, Spanien
trailblazer-guides.com
AddAdventure.net 