Iranäventyret och Mount Damavand
Bilder från oktoberturen till Mt Damavand med Hvitserk äventyrsresor och expeditioner
Om ett sommaräventyr i indiska Himalaya med ett 6000-meters berg i sikte
En liten nostalgitripp från ett fint bergsminne: Förra sommaren var jag i indiska Himalaya med målet att nå toppen på Stok Kangri som sträcker sig mot molnen hela 6153m. Om du gillar livet uppe i bergen, tycker att det låter spännande med vandring i Himalaya med få andra turister, vidsträckta vidder, tältliv med guldkant och en 6000-meters topp som bonus? Då bör du läsa vidare och sikta in dig på att ditt nästa äventyr kan gå till Stok Kangri.
Staden Leh har en spännande historia och har sedan urminnes tider varit en viktig knytpunkt för handelsresande som gick över bergen med sina varor på sidenvägen.
Bergen kring Stok Kangri är fantastiskt fina, med vackra formationer så långt ögat kan nå. Själva Stok Kangri är hela 6153m högt, men bjuder inte på några tekniska utmaningar och passar sig därför dig som vill upp på ett riktigt högt berg i Himalaya, men är nybörjare i höjden. Här har jag skrivit lite mer om varför du bör överväga att ta sikte på toppen av Stok Kangri.
Fjällyoga, namaste!
En kort tur till fjälls och avbrott från vardagen gör gott och ger ny energi. Mitt i veckan var hela kontoret på övernattningstur till Gaustatoppen. Förutom en trevlig middag på Gaustatoppen hyttan högst uppe på fjället var morgonyogan i gryningen innan frukost en höjdpunkt. En mer harmonisk start på dagen och vackrare omgivningar får man leta efter.
Semestertips för Lofoten – platserna som du bara måste besöka
I år har jag varit i Lofoten två gånger i april och i juli och har efter dessa två turer Lofoten som en av mina favoritplatser både i Norge i världen. Det är inte alltid lätt att planera vad man ska hitta på att göra under semestern på Lofoten. Här kommer mina bästa tips på platser du inte bör missa på Lofoten. Hoppas att det kan vara till hjälp och inspiration för reseplaneringen!
Hur reser man till Lofoten enklast och smidigast?
Jo, till Bodø går det mycket flyg och är lätt att transportera sig vidare med båt till Lofoten. Flygplatsen i Bodø ligger väldigt nära stadskärnan även hamnen där båtarna till Lofoten går ifrån ligger i stan, smidigt och bra! Det går även att flyga till Svolvær som är största staden på Lofoten. Att ta flyget hit är lite dyrare än till Bodø, men du vinner tid jämfört med att åka färja. 
När du hoppat på båten mot Svolvær och Lofoten kommer du så småningom att passera ö-paradiset Steigen. Ett hett tips är att boka in övernattning på den norska äventyraren Børge Ouslands ö Manshausen, här kan vi snacka om “room with a view”. När jag var på besök här i april fiskade vi torsk som vi sedan tillagade till middag, MUMS fina fisken var det! 
Henningsvær är en mysig lite en fiskeby som är väl värt ett besök. På mysiga Klatrecaféen får du gott både i glaset och att äta. Foten av det 541 meter höga berget Festvågtind ligger på promenadavstånd från Henningsvær, det är en tur på cirka 2,5 timme som bjuder på en fantastisk utsikt om vädergudarna är på gott humör. 
På Reinefjorden i Reine har jag haft min livs finaste paddelupplevelse. Vi paddlade kajak ut på den vindstilla fjorden inramad av snötäckta berg som mötte en klarblå himmel. Det smaragdgröna vattnet var så klart att vi kunde spana på vad fiskarna hade för sig på botten denna soliga förmiddag i april. Vi tog en paus och fikade på Bunesstranda som med sin kritvita sand och turkosa vatten lika gärna skulle kunna ligga i Karibien om man inte såg på gradtalet på termometern. Jag har skrivet mer om just denna turen och varför jag tycker att paradiset borde ligga i Nordnorge i Hvitserks turblogg.
Bara utsikten på Unstad-stranden är magisk. Att man kan hyra surfbrädor och leka i vågorna gör inte saken sämre. Låt dig inte skrämmas av det kalla havsvattnet för våtdräkten värmer gott.
Utakleiv är ännu en strand som tävlar om att komma högt upp på listan över Lofotens vackraste. 
För den som tycker “häst är bäst” och för alla som vill ha en riktigt fin upplevelse egentligen går det att ge sig ut på ridtur med islandshästar på Gimsøya. Det jag har varmast om hjärtat från den här turen är när vi red längs havskanten.
Om du reser på vårkanten till Lofoten, glöm inte skidorna. April och maj är månader du kan sätta guldkant på tillvaron genom att ta några svängar med topptursskidorna och surfa på samma dag. Det finns även möjlighet att bo på båt och gå till topparna från strandkanten och får nedkörningar med havsutsikt.
Tillbakablick äventyrsåret 2014
2014 var mitt första år i Norge, har börjat utforska mitt nya hemland på tur- och skidfronten, men även hunnit med topptur i Italien och bergsbestigning i Nepal. Här följer en summering med bilder från mitt Instagramkonto med några av höjdpunkterna från det året som har gått.
Flyttlasset gick från Stockholm till Oslo i slutet av 2013. Vintern lät vänta på sig så först i januari 2014 var det snö nog för en premiärtur i Oslomarka.
Gjorde en mycket spontan övernattningstur till Tømtehytta i Oslomarka en helg
2014 var året som jag försökte lära mig att köra kite. Efter många vurpor på sjön utanför Haukeliseter fick jag iallafall nästan hjälplig styr på kiten
I Februari bar det av på Fjellsportfestivalen i Sogndal
Var på tur en vecka i det italienska naturreservatet Gran Paradiso och gjorde en bestigning av toppen med samma namn. Det var en riktig höjdarvecka med sol och pudersnö
Tillbringade nästan två veckor i tält Hurrungane fjällen som avslutades med High Camp Turtagrø
Vid månadsskiftet maj-juni gick färden med fjällskidor och tält över Jostedalsbreen
Marka24 är en tävling som går av stapeln i början av juni i skogarna omkring Oslo. Tävlingen går ut på att samla poäng genom att besöka så många “hytter” som möjligt under 24 timmar. Det svenska kämpade hårt, övernattade under en gran och samlade ihop många mil och iallafall några poäng.
Under Strynefestivalen i mitten av juni var det möjligt att åka skidor på glaciären, klättra och bada på samma dag. Helt enkelt en alldeles utmärkt avslutning på en fin skidsäsong och ett varmt välkomnande av sommaren.
Under sommarsemestern seglade jag med den över hundra år gamla skutan Atene från Skärhamn på den svenska västkusten vidare längs fjordarna vid den norska kusten upp genom Hardangerfjorden till Sundal och Folgefonna glaciären.
I slutet av sommaren gick turen till Romsdalen med sikte på topparna Bispen, Store Trolltind och Romsdalseggen.
Några tisdagskvällar under hösten gick jag på segelkurs och fick många fins kvällar på Oslofjorden.
Det största äventyret 2014 var Nepalresan i oktober med berget Island Peak som slutmål. Det var en otroligt fin resa och en fantastisk upplevelse.
Träningsklättring i Basecamp inför bestigningen av Island Peak
Ett av många vackra berg som vi fick njuta av under Himalayavandringen.
Året avslutades som nu har blivit tradition med julfirande i Sälen med familjen. Som tur var hade vi gott om snö så det gick att göra många fina turer, bland annat upp på Närfjället.
Önskar er alla ett Gott Nytt 2015 – Hoppas på att det nya året kommer att bjuda på många nya fina upplevelser och äventyr!
Himalayabilder från Island Peak äventyret
För er som är nyfikna på hur det gick med toppbestigningen av Island Peak kan jag rapportera att det gick alldeles utmärkt, vi kom vi upp på den 6189meter höga toppen!
Mot Kathmandu – häng med på Instagram
Idag är ingen vanlig fredag. Klockan 06.30 börjar färden mot äventyret på Gardermoen, första anhalt Bryssel, därefter Delhi och många timmar senare Kathmandu.
Min plan är att lägga upp bilder under resan via Instagram när tid, internet och el finns. På Instagram heter jag @Sellfors, följ mig gärna under resan.
Uppdaterar denna sida ordentligt med en reseberättelse då jag är tillbaka i civilisationen igen.
Over and out :)
Projekt Nepal 2.0
Om mindre än två veckor, närmare bestämt den 3 oktober sitter jag på planet mot Kathmandu. Det är hela tre år sedan mitt första Nepal besök, när jag denna gång startar den långa flygresan mot Nepal vet jag lite mer vad som väntar vid ankomst. Längtar till bergen, maten, naturen och äventyret. Huvudmålet och den stora utmaningen under den drygt tre veckor långa resan är toppen på Island Peak.
De senaste veckorna har jag lagt mycket tid på att uppdatera utrustningen, för listan på grejor som ska få plats i resväskan är lång. Har bland annat investerat i en varm och go dunjacka och ett par nya alpinkängor som jag hoppas att fossingarna kommer att trivas i under färden mot toppen.
Har även lagt i en extra växel på träningen och satsat på styrketräning i kombination med löpning, allra helst i uppförsbacke med ryggsäck på ryggen. I helgen kompletterades vaccinationer mot stelkramp, kolera och tyfoid. Fram till avfärden ska jag göra mitt yttersta för att hålla mig frisk, mycket ingefära och apelsiner kommer det att bli. Ett annat projekt blir provpackning för att se att allt som jag vill ha med får plats på färden mot Himalaya. Räknar ner dagarna, turen mot Island Peak kommer att bli ett fantastiskt äventyr!
Bilderna är från senaste Nepal turen i december 2011
Toppturshelg i Romsdalen – Store Trolltind, Romsdalseggen Ekstrem och Bispen
En av de sista sommarhelgerna i augusti var jag med på DNT Fjellsports toppturshelg i Romsdalen med Åndalsnes som utgångspunkt.
För att ta sig till Romsdalen från Oslo går det fint att åka tåg via Dombås. Efter bytet i Dombås går turen vidare till Åndalsnes med Raumabanan som sägs vara Norges vackraste tågsträcka
Åndalsnes Camping blev vårt base camp för helgen och utgångspunkt för dagsturerna till topparna i närheten. Förutom otroliga vyer över fjordarna är Romsdalen känt för sina glaciärer och starkt blåa glaciärsjöar. Kunde inte sluta fascineras av dessa så mycket kort blev det.
Första dagen gick vi branta “Romsdalseggen ekstrem” och fick halvklättra eller uppför Blånebbas branta bergsida för att sedan gå över kammen till Romsdalseggen.
Andra dagens utmaning var Store Trolltind via Bruraskaret vassa toppar, en fin tur var det som även den innebar lite klättringsutmaningar på vägen. Dessvärre var det dimma när vi kom upp på toppen, men vi fick iallafall se den lilla stengrottan som byggts för skydd åt klättrare som överraskas av dåligt väder på toppen.
Innan det vara dags att hoppa på Raumabanan mot Oslo igen skulle söndagen maximeras med en tur upp på Bispen som börjar vid toppen av en av Norges största turistattraktioner – Trollstigen. Till skillnad från lördagen hade vi tur med vädret och fick en panorama utsikt över Romsdalen från toppen :)
Äventyrssegling över Nordsjön mot norska fjordar och glaciärer
Är tillbaka i Oslo igen efter lite sommarledighet. Under semestern bar det av på ett kontrastrikt segeläventyr med siktet mot Hardangerfjorden.
Transportmedlet tillika hemmet under seglingen var M/S Atene,en fin gammal skuta med 105 år på nacken som har sin hemmahamn i Skärhamn där äventyret startade. Vi var 20 stycken som mönstrade på och under färden turades om med de dagliga båtsysslorna som att navigera, trimma segel, styra båten, hålla utkik och hjälpa till med matlagning. Däremellan fanns gott om tid att läsa, sola eller filosofera över livet.
Turen gick från Skärhamn på Västkusten mot danska Hirtshals, sedan vidare mot Norge. Längs den norska kusten stannade vi över natten vid de små hamnarna i Mandal, Hidra, Utsira, Tananger, Leirvik i Hardangerfjorden och avslutningsvis fjordbyn Sundal.
Seglatsen över Nordsjön var turbulent med mycket sjögång, halva besättningen blev spysjuk och turades om att hänga över relingen. Efter denna utmanande prövning i början på äventyret var solen och vädergudarna med oss resten av resan och bjöd på kalasväder.
Mina två favoritstopp på resan var Utsira och slutdestinationen Sundal vid fjordkanten. Utsira är en karg liten ö ute i Nordsjön som för övrigt är Norges minsta kommun med runt 215 invånare.
Väl framme i Sundal, seglingens sista hamn var det dags för “Grande Finale”, en vandring från fjorden upp till Folgefonna glaciären och Turistforeningens hytte vid Fonnabu drygt 1400 meter över havet. Efter några dagar till sjöss var det skönt att få sträcka på benen och komma upp på lite högre höjder. Väl uppe på berget var belöningen vackra vykortsliknande vyer med fjordar, berg och glaciärer.
Lätt överhettade efter vandringen avslutade vi sista dagen på seglingen och vandringen med ett dopp i det iskalla glaciärvattnet.
Kvällsutsikt
Första stoppet vid Hirtshals
Ute på Nordsjön
Danska sanddynor
Vi åkte förbi en oljeplattform vid Leirvik
På väg in mot fjordarna
Ett annat skepp kom förbi i fjorden
Liten hytte av platsskräp på ön Utsira
Seglen beslås
Litet fyrhus
Dånande vattenfall
På toppen vid Folgefonna glaciären
På turen mot Folgefonna glaciären
Utsikt från masten
Fötterna svalkas efter vandringen mot toppen
Nio dagar på havet mellan Skärhamn och Haugesund
På måndag säger jag skepp o ohoj och går ombord på den gamla båten M/S Atene med 105 år på nacken. Rutten går från Skärhamn på västkusten till Haugesund via fjordarna i södra Norge. Nio dagar ska jag vara ute på havet, förutom fint väder hoppas jag på att få lite bättre koll på det här med segling. Förhoppningsvis blir det även några fina toppturer uppför bergen längs fjordarna.
Foto: Föreningen M/S Atene
Toppturskurs i Hurrungane bergen
Har tillbringat två långhelger i rad i Hurrungane bergen i trakterna kring Turtagrö = lycka!
Första helgen gick jag en toppturskurs med DNT, Den Norska Turistföreningen och nu senast var det FriFlyts Highcamp på agendan.
Under toppturskursen var vi åtta stycken och två guider som bodde i tält, tränade turplanering, lavinräddning och att färdas i brant terräng och över glaciärer på ett säkert sätt. Bitvis var det väldigt brant och luftigt så isyxan och stegjärnen kom väl till användning.
Det känns för övrigt bra att fortsätta fylla på med skidbilder fast vi är i mitten av maj :)
Tältläger i dalen
Klyvning = norskt ord för vandring på bergskam
Ankare för glaciärräddning
Vita vidder var det här
Fika with a view
Isyxan i högsta hugg!
Skidpromenad med laggen på ryggen
Ett gäng från Deloitte körde Instagram-tävling och byggde gårdsnamnet Nesgard
Yay, på toppen!
Jotunheimen på skidor är otroligt bra!
Har firat första maj och långhelgen därefter i tält och på skidor i Hurrungane bergen och gått en toppturskurs. Var ligger då detta? Jo närmare bestämt i Jotunheimen i närheten av Turtagrö. Det fanns rejäla berg med många 2000 meters toppar att bestiga. Kyliga temperaturer som kröp ner mot -13 satte sovsäcken på prov. Dagarna var för det mesta soliga så det var kalas att få vara ute på tur. Kom hem natten mot måndag så är fortfarande lite sliten efter skidhelgen. Glädjer mig dock till strax få packa skidväskan och redan på torsdag denna vecka åka tillbaka till detta fantastiska område för att vara med på skidfestivalen High Camp Turtagrö!
Packlista för toppturen i alperna – Det här behöver du under en vecka i bergen
Har snickrat ihop lite tips på vad som är bra att packa med inför en skidalpin topptursvecka med övernattning i refuger (stugor) på berget. För varje liten tur som jag har gjort har jag fått med mig någon ny lärdom, oftast efter egna misstag. Nedan följer en lista på vad jag har haft med mig i ryggsäcken på de skidalpina turerna i Gran Paradiso och Oberland och även med stor sannolikhet kommer att packa ner när jag kör Haute Route från Chamonix till Zermatt nästa vinter.
Äta och dricka – Ta med back-up mat för tunn fransk frukost
En klassisk fransk frukost består av kaffe och vitt bröd med sylt på, detta har sin charm, men efter att jag har gått en timme i uppförsbacke kurrar det i magen igen. Brukar se till att ha med en påse med mandlar, cashewnötter och choklad som nödbränsle i uppförsbacke. Annars är energibars bra tursnacks. Förutom huvudmålen frukost, lunch och middag packar jag med något ätbart för varje timme som turen varar.
När det gäller dryck använder jag en en Camelbak (vattenpåse med slang) på två liter som jag löser Resorb- eller sportdryckstabletter i för att kompensera vätskeförlusten och få tillskott av salter. Vintertid är det en Camelbak med isolerad slang som gäller för det mesta för att undvika att slangen isar igen. Som backup har jag alltid med mig en liten termos på cirka fem deciliter, dels för att det är gott med varmt té på turen, men även för att ha möjligheten att hälla över vattnet i Camelbaken i termosen ifall det blir is i slangen.
Första lagret kläder – Merinoull från topp till tå
På långturen är det merinoull i de närmaste lagren som gäller för min del. En anledning till detta är att merinoull är mjukt att ha på sig och värmer även om kläderna blir fuktiga. Som en bonus kan man tack vare merinoullen nästan lukta blomma efter några dagar på tur då materialet har en förmåga att göra sig av med illalukt. Mössa, underkläder, underställ och strumpor är även de i ull. För en veckotur brukar jag ha med mig två underställ, två par strumpor, två sportbh och underkläder för varje dag. Dessutom packar jag ner en merinoulls t-shirt och ett par tunna och lätta byxor för kvällarna inomhus. Senaste turen hade jag merinoullskläder från Devold, Aclima, Bergans och Icebreaker som jag gillar skarpt.
Skallagret – Jacka och byxor i Gore-Tex
För en veckotur vill jag vara säker på att ytterlagret står emot alla möjliga väderlekar och vassa klippor. Därför faller valet på skallager i ett robust material som andas. Inför Gran Paradiso hoppade jag i ett par Haglöfs Couloir pant och satte på mig en jacka från Haglöfs, inköpt för något år sedan.
Vantar – Packa ett par tunna smidiga handskar
Har med mig ett par lite tjockare handskar i läder från Hestra för kyliga dagar och ett par tunna fingerhandskar i ull från Smartwool för mildare väder eller då jag håller på att fippla med bindningar eller liknande och vill ha ett tunt smidigt lager som skyddar mot kyla.
Förstärkningsplagg – Gosig dunjacka för pauserna eller extra kyliga dagar
Min varma och mysiga Ama Dablam dunjacka från Marmot får alltid följa med på turen och åker på så snart det blir dags för paus för att hålla värmen. Jag tycker om dunjackor som är stora nog att bära utanpå skaljackan och har en kapuschong att krypa in i under bistra dagar. En buff i merinoull som ger skydd åt halsen och kan dras upp över ansiktet om det blåser är även ett tips. Buffen kan även fungera som pannband under varma vårvinterdagar.
Skidor, stavar och pjäxor – Vikten har betydelse när höjdmetrarna är många
När det är dags för långtur gäller det att tänka på utrustningens vikt. För veckoturer använder jag ett par Black Diamond Ascent skidor eftersom de är lätta och även fungerar att pumpa puder med på vägen ner. På skidorna sitter ett par Dynafitbindningar och under skidorna ett par stighudar från Black Diamond. Även mina teleskopstavar kommer från Black Diamond. Vad gäller pjäxor har jag fastnat för modellerna Scarpa Gea och nyinköpta Scarpa Gea RS, inte ett skavsår eller frusna fötter under en hel vecka!
Isyxa, skarjärn och stegjärn – De vassa verktygen ger trygghet på väg mot toppen
Har en isyxa från Grivel på cirka 45 centimeter, ett par skarjärn att sätta under skidorna om det är lite hårt och isigt från Dynafit och ett par stegjärn från Petzl. Ett tips är att köpa bra fodral och skydd för de vassa verktygen så att de inte river sönder kläderna och packningen i väskan.
Ryggsäck – En volym på cirka 40 liter räcker väl för den minimalistiska toppturspackningen
Min Osprey Kode ryggsäck på 38 liter har fått följa med på två lång turer. Allt jag behöver får precis plats i ryggsäcken. Gillar att den är bekväm att bära och har fack som håller styr på prylarna. I ryggsäcken använder jag drybags för att undvika att kläderna blir fuktiga och även kunna komprimera volymen.
Necessären – Våtservetter är räddningen
Den stora sminkväskan och hårtorken får dessvärre stanna hemma, alpturens beauty box är kraftigt komprimerad. Detta får följa med, tandborste och tandkräm, solkräm spf50, solskydd för läpparna, liten hårborste, fet kräm för torr hud, huvudvärkstabletter, compeed, plåster, våtservetter för en raggardusch, deo, tvål och en liten handduk.
Sova – Det snarkas i bergen, öronproppar för skönhetssömnen
Filtar och täcken finns att låna uppe på stugorna i bergen, men ta med ett reselakan i ett lätt material som exempelvis siden. Öronproppar är ett ett måste för en ostörd sömn.
Om olyckan är framme – Glöm inte spade, sond och transceiver
Min lavinsändaren från Ortovox, spade och sond är ett måste när jag ska ute på turer i högalpin miljö.
Övrigt smått och gott på packlistan – “Det är detaljerna som gör det”
Multiverktyg, typ Leatherman som fixar strul med bindningar och att skära upp lunchbrödet. Pannlampa för tidiga morgnar och sena kvällar. Kamera, själv gillar jag min Canon G15 som är lätt samtidigt som den tar fina bilder, silvertejp för reparationer, solglasögon med bra skydd mot både sol och vind, skidglasögon, använder en liten solladdare från Brunton för att ladda mobilen under veckan. Slutligen, en sak som inte är en nodvändighet men kul att ha är min gps-klocka Suunto Ambit som håller koll på höjdmeterarna och distansen.
Har jag glömt något som man bara måste ha med på turen? Hojta till! :)
Inte min utrustning, men så här ser likväl en ryggsäck ut som är redo för en veckas tur i Gran Paradiso
De sista bilderna från skidparadiset
Har några bilder som jag ännu inte har publicerat från Gran Paradiso turen i slutet av mars som kommer NU när det är lördag och allt. Bilderna är tagna med min Canon G15 som jag köpte för ett år sedan och sedan dess har fått hänga med på det mesta och förhoppningsvis får föreviga många vackra platser framöver. Ha en fin helg!
Gran Paradiso
In Raclette we trust
Club Alpino Italiano – Refugio Vittorio Emanuele
Utsikt från toppen av Gran Paradiso
Flashback till Gran Paradiso
Alldeles strax dags att ta påskledigt och börja resan från Oslo och Sälen. Tänkte fira detta med lite minnesbilder från skidturen i Gran Paradiso.
På väg mot Chivasso stugan
Paus – av med stighudarna!
Refugio Chivasso
En liten stenbock spanar från klippan
En snabbversion av turen i Gran Paradiso
Veckans höjdpunkt, bestigning av toppen Gran Paradiso
Tänkte berätta lite mer om hur jag egentligen tillbringade den fantastiska skidveckan med UCPA i Gran Paradiso i början av månaden. Så här går en topptursvecka till i korta drag, häng med!
Dag 1 / Söndag
Detta var förmiddagen då utrustningen skulle testats och det var dags att möta upp gruppen på UCPA i Argentiere. Efter lunch var det testkörning på programmet i branterna på Grand Montets. Senare på eftermiddagen hoppade vi in i bilarna och körde mot italienska Pont där vi checkade in på ett pittoreskt litet hotell och blev serverade sexrätters middag (!) Det går nog knappast att få en bättre uppladdning för en långskidtur.
Dag 2 / Måndag
Tidigt på morgonen lämnar vi Pont för att ta oss upp till refugen Chivasso, 2.604 m.ö.h. Den lilla stugan drivs av en trevlig italiensk familj som gjorde sitt yttersta att vi ska trivas. Som en liten bonus bjöd mannen i huset på skönsång av “I natt jag drömde”
Dag 3 / Tisdag
Under dagen gjorde vi en toppbestigning av ett närliggande berg (som jag har dessvärre glömt namnet på) som även inkluderade lite luftiga klätterpartier. På vägen tillbaka till Chivasso där vi skulle tillbringa ytterligare en natt fick vi fira oss ner vissa partier då det var för brant och isigt att åka skidor.
Dag 4 / Onsdag
På onsdagsmorgonen sa vi “hej då” till Chivasso och tog oss nerför berget, åt lunch, lyxade till det med kaffe och italiensk varm choklad på ett litet café nere i dalen för att sedan fortsätta upp till refuge Victor Emmanuel (2.732 m.ö.h). På refuget som ser ut som ett silvrigt rymdskepp sov vi över.
Dag 5 / Torsdag
Idag var dagen som en toppbestigning av Gran Paradiso var inplanerad. Ofta i bergen måste turen planeras om när inte vädergudarna är på humör, det här var en sådan dag. Snöfall och halvtaskig sikt är inte bra för toppbestigningar, men fungerar fint om man vill åt puderåkning. Toppbestigardagen blev istället veckans bästa puderdag, därmed inget att deppa för.
Dag 6 / Fredag
Sista dagen med möjlighet att bestiga Gran Paradiso, hade sikten klarnat över natten? Till allas lycka hade vädret bättrat sig, sol och klarblå himmel stod det i prognosen. Dagen för toppbestigningen åt vi frukost klockan fem, begav oss sedan ut med pannlampor i mörkret och började färden uppöver. Några tuffa timmars klättring senare nådde vi målet, Gran Paradiso 4.061 m.ö.h, vilken lycka!
Men det räcker inte med att komma upp på ett berg, man måste ner också. Vi hade samlat på oss bra med höjdmetrar så det sista åket tillbaka mot dalen där vi parkerat bilarna blev en riktig puderfröjd. Toknöjda med veckan lassade vi in skidorna i bilen, hoppade ur pjäxorna och körde tillbaka mot Chamonix.
THE END :)
Blev du nyfiken att kika närmare på denna underbara plats på jorden? Så här ser naturreservatet Gran Paradiso ut på kartan:
Toppbestigningen av Gran Paradiso 4061 möh
Höjdpunkten på topptursveckan i nationalparken Gran Paradiso var en bestigning av den 4061 meter höga toppen med samma namn. Dagen innan hade vi tagit oss upp till Refugio Manuel Vittorio som ligger på 2732 meters höjd där vi stannat över natten.
Toppbestigningsdagen åt vi frukost klockan fem på morgonen för att sedan smyga ut i mörkret med pannlampa, hoppa på skidorna och börja gå mot toppen. Isigt och brant var det vissa bitar, dessutom tog det en liten stund att ta sig upp på toppen så en utmaning var det allt. Belöning för slitet fick vi i form av magiska bergsvyer och puderåkning på hemvägen.
Som en bonus hade jag ofrivilligt sett till att fixa mig lite extraträning genom att missa informationen om att vi skulle tillbaka till Refugio Vittorio efter toppbestigningen och därmed hade möjlighet att lämna grejor vi inte behövde där. Jag släpade glatt ovetande om detta hela min stora turpackning upp på toppen medan resten av gänget hade minskat ner sin packning till klätterutrustning, energibars och vatten. Innan jag upptäckte detta var jag lätt förbryllad över varför det var dålig fart på mina skidor :)
Från Refugio Manuel Vittorio upp till toppen och ned igen>>
Foto: Maria Sellfors
Från paradiset till verkligheten
Snipp, snapp, snut så var ledigheten slut. Jag har härmed lämnat radioskuggan i bergen och gjort comeback till moderniteter som telefon och internet. Igår landade jag i ett Oslo som gått från vinter till vår under veckan som jag till största del tillbringat på skidor i det italienska naturreservatet Gran Paradiso (som rättvisande betyder det stora paradiset). Är glad att det inte var snålblåst och regn på Gardemoen för då hade jag blivit deprimerad och hoppat på första plan tillbaka mot alperna :)
Under veckan i Gran Paradiso gjorde jag en toppturslångtur som arrangerades av UCPA med övernattningar på stugor och bergsstationer. Fick till fantastisk skidåkning i pudersnö som var vissa dagar var mycket välförtjänt efter toppbestigningar med både klättrings- och firningsmoment.
Ikväll efter jobbet ska väskan packas upp, kommer även se till att föra över bilder till datorn för att kunna bjuda på lite vyer med berg och snö inom kort. Efter hemkomst från semestern tycker jag att en av höjdpunkterna är just att gå igenom foton för att återuppleva de gyllene ögonblicken.
Hoppas även på att mina skidor som inte kom med Norwegians överlastade flyg i Geneve hittar hem till mig igen under dagen.
Toppen vy från Gran Paradiso 4061m
På väg mot topptursäventyr i Aosta-dalen
Sitter i detta nu högt uppe i luften på ett Norwegian plan på väg till Geneve, det här med wi-fi på planet är verkligen inte så tokigt. Väl framme i Geneve går turen vidare mot Chamonix/Argentiere där jag imorgon ska möta upp ett gäng på Ucpa som jag kommer tillbringa den kommande veckan i bergen kring Aosta-dalen och Gran Paradiso med.
Chamonix andas äventyr och är en plats som jag alltid är glad att återvända till. Denna gång får jag bara njuta av Chamonix magiska bergsvyer i slutet och början av resan då färden på skidor kommer att gå över bergen med övernattning på olika refuges (bergsstugor på franska).
Har en vecka uppe i bergen utan bekvämligheter som dusch och mobiltelefon att se fram emot. När jag om en vecka sitter på flyget tillbaka till Norge kommer jag förhoppnings ha med mig årets första solbränna,träningsvärk och vackra bergsbilder på näthinnan och i kameran.
Sist jag var där var i Chamonix var i juli förra året då jag gick en alpinismkurs och hoppade skärmflyg, här är några bilder från den vistelsen:
Norges 7 häftigaste lopp och äventyrstävlingar
Har du fått nog av tidshets på Lidingöloppet och att Vansbrosimmet, Vasaloppet och Vätternrundan blir fullbokat innan du hinner blinka? Då kan det var en goda idé att hitta din nästa fysiska utmaning i Norge.
I grannlandet finns förutom klassiska lopp som Birkebeinerrennet alternativ som är lite vildare och “out of the box”. Vad sägs till exempel om en toppturstävling på rullskidor från fjord till fjäll, Swimrun tävling genom fjordar och uppför berg eller varför inte ett skidmaraton på Svalbard med beväpnade isbjörnsvakter längs banan?
Jag är som sagt mycket nöjd med flytten till äventyrsmeckat Norge och denna lista på sju nya utmaningar gör mig lite extra varm om hjärtat och förväntansfull på framtiden. Syns vi på startlinjen? :)
Listan – Norges (troligtvis) sju häftigaste tävlingar
1. Nibberennet, Från Fjord till Fjell på rullskidor – 8 juni Geiranger
Om du gillar toppturer och kanske även vågat dig på att köra Kebnekaise Classic har du nu en fullvärdig utmaning att ägna dig åt på sommaren. Nibberennet är något så unikt som en toppturstävling på rullskidor. Loppet går från fjord upp till fjälltoppen, en tur på 21 km och 1500 höjdmeter. Glöm inte stighudarna ;)
2. Xtreime Eidfjord i Amundsens skidspår 26 februari – 1 mars 2015 på Hardangervidda
Om du tycker att Vasaloppet är lätt som en plätt har du din nästa utmaning i Xtreime Eidfjord. I denna expeditionstävling går du med skidor och pulka i Amundsens spår. De tävlande startar på Haukeliseter, förtsätter 100km över Hardangervidda för att sedan gå i mål i Maurset i Eidfjord.
3. Hadsel Marathon – 2 augusti på Lofoten
Om du söker ett maraton med fjordutsikt har du hittat hem. Men var beredd på uppförsbackar!
4. Svalbard Skimaraton – 3 maj
Har du beslutat dig att genomföra detta exotiska skidlopp över Svalbards vita vidder är det till stor hjälp om du inte har björnfrossa. Svalbard är nämligen hemvist för den ståtliga isbjörnen och längs banan står vakter med laddade bössor för att skydda deltagarna från att inte bli björnmat. Med tanke på dessa omständigheter borde det finns det goda möjligheter att göra personbästa eftersom motivationen att lägga på en högre växel kan tänkas vara extra hög.
5. Rockman Swimrun Norge – 12 Juli Lysefjorden
Tävlingen Ö till Ö som äger rum i Stockholms skärgård lade grunden till Swimrun trenden. Våra grannar i väster vill förstås inte vara sämre och arrangerar i år sin egen tävling i en snäppet mer dramatisk terräng genom fjordar och uppför berg.
6. Marka24- 14 juni i Oslo
Att norrmännen tycker om att gå på hyttetur är ingen nyhet. Marka24 är en speedad variant av den norska friluftskulturen. Tävlingen går ut på att besöka så många som möjligt av de på förhand utvalda hytterna i Oslo-skogarna under 24 timmar.
7. Midnattssolsmaraton – 21 juni Tromsö
Ut och kuta mitt i natten! Som tur är går solen aldrig ner i Tromsö om sommaren. Kan detta vara ett av världens vackraste maraton?
Vasaloppet i all ära, men i Norge har du chansen att uppleva lopp som är lite galnare och lite vildare (Bild:Vasaloppet)
Bilderna – Fjellsportfestivalen i vackra Sogndal
Här kommer ytterligare en dos av bilder från Fjellsportfestivalen i Sogndal för någon vecka sedan. För dig som inte har varit i Sogndal och gillar fjordar och berg rekommenderas ett besök varmt.
Ha en fin dag!
Sogndal beach – badbrygga rätt ut i Sognefjorden
Gult är inte fult – Fikapaus med varm apelsinsaft efter turen
Mina nya fina Rossignol Soul 7 har fått åka från fjället ända ner till Sognefjorden
På loftet i det lilla gröna båthuset bodde vi under festivalen, kan man få bättre läge?
Liten paus för att njuta av utsikten
Så här glad blir man när man kommit upp på toppen
Fjellsportfestivalen i Sogndal 2014
Så var fyra fina och händelserika dagar på Fjellsportfestival i Sogndal snart över. Lite trött efter att ha toppturat hela dagarna så skriver lite mer om festivalen och turerna till fjälls när jag kommit hem och landat lite. Alldeles strax dags att packa väskorna och sätta sig på bussen tillbaka mot vardagen och Oslo.
Foto: Maria Sellfors
Toppturer på norska i Sogndal, Turtagrø och Hurrungane
En av anledningarna till att jag i höstas drog flyttlasset mot Oslo är Norges alla fantastiska berg som är som gjorda för toppturer. Nu när det sakta men säkert börjar gå mot vårvinter är det hög tid att ge sig ut på puderjakt. I Norge finns det många topptursfestivaler för oss som gillar att ta oss med stighudar mot toppen. Inom kort styr jag skidorna mot fjällen kring Sogndal, Turtagrø och Hurrungane.
Redan nästa vecka bär det av till Fjellsportfestivalen i Sogndal. En av höjdpunkterna blir att åka båt på Sognefjorden för att sedan bli avsläppt vid foten av berget, tura mot toppen och sedan njuta av havsutsikten under åket nerför bergssidan.
Topptursresa nummer två går till Hurrungane där jag kommer att vara med på en fjällsäkerhets och brantåkningskurs i den norska turistföreningens regi. På denna resa får tältet följa med då vi kommer att slå upp ett litet base camp i bergen som blir utgångspunkten för turerna mot toppen. Eftersom detta är lite längre fram på detta är längre fram på vårkanten hoppas jag förstås på strålande sol och lite mildare temperaturer. För att säkra nattsömnen ifall temperaturen kryper neråt har jag investerat i en Helium 800 dunsovsäck från Mountain Equipment.
Den tredje turen går till Turtagrø och Friflyts Highcamp. Under några dagar finns det ett gediget smörgåsbord med turer och fjällaktiviteter att välja bland. Planen är att under campet bo i mitt fina lilla tält. Det här med att vintertälta är en riktig höjdare så länge sovsäcken och liggunderlaget lyckas hålla kylan borta :)
AddAdventure.net 