Adventures, outdoor and travels

Author Archive

Äventyrssegling över Nordsjön mot norska fjordar och glaciärer

Är tillbaka i Oslo igen efter lite sommarledighet. Under semestern bar det av på ett kontrastrikt segeläventyr med siktet mot Hardangerfjorden.

Transportmedlet tillika hemmet under seglingen var M/S Atene,en fin gammal skuta med 105 år på nacken som har sin hemmahamn i Skärhamn där äventyret startade. Vi var 20 stycken som mönstrade på och under färden turades om med de dagliga båtsysslorna som att navigera, trimma segel, styra båten, hålla utkik och hjälpa till med matlagning. Däremellan fanns gott om tid att läsa, sola eller filosofera över livet.

Turen gick från Skärhamn på Västkusten mot danska Hirtshals, sedan vidare mot Norge. Längs den norska kusten stannade vi över natten vid de små hamnarna i Mandal, Hidra, Utsira, Tananger, Leirvik i Hardangerfjorden och avslutningsvis fjordbyn Sundal.

Seglatsen över Nordsjön var turbulent med mycket sjögång, halva besättningen blev spysjuk och turades om att hänga över relingen. Efter denna utmanande prövning i början på äventyret var solen och vädergudarna med oss resten av resan och bjöd på kalasväder.

Mina två favoritstopp på resan var Utsira och slutdestinationen Sundal vid fjordkanten. Utsira är en karg liten ö ute i Nordsjön som för övrigt är Norges minsta kommun med runt 215 invånare.

Väl framme i Sundal, seglingens sista hamn var det dags för “Grande Finale”, en vandring från fjorden upp till Folgefonna glaciären och Turistforeningens hytte vid Fonnabu drygt 1400 meter över havet. Efter några dagar till sjöss var det skönt att få sträcka på benen och komma upp på lite högre höjder. Väl uppe på berget var belöningen vackra vykortsliknande vyer med fjordar, berg och glaciärer.

Lätt överhettade efter vandringen avslutade vi sista dagen på seglingen och vandringen med ett dopp i det iskalla glaciärvattnet.

Kvällsutsikt

Kvällsutsikt

Första stoppet vid Hirtshals

Första stoppet vid Hirtshals

Ute på Nordsjön

Ute på Nordsjön

Danska sanddynor

Danska sanddynor

Vi åkte förbi en oljeplattform vid Leirvik

Vi åkte förbi en oljeplattform vid Leirvik

På väg in mot fjordarna

På väg in mot fjordarna

Ett annat skepp kom förbi i fjorden

Ett annat skepp kom förbi i fjorden

Liten hytte av platsskräp på Utsira

Liten hytte av platsskräp på ön Utsira

Seglen beslås

Seglen beslås

Litet fyrhus

Litet fyrhus

Dånande vattenfall

Dånande vattenfall

På toppen vid Folgefonna glaciären

På toppen vid Folgefonna glaciären

På väg upp på vandring

På turen mot Folgefonna glaciären

Utsikt från masten

Utsikt från masten

Fötterna svalkas efter vandringen mot toppen

Fötterna svalkas efter vandringen mot toppen

 


Semesterliv längs norska kusten på träskutan Atene

Är ute och seglar denna med den vackra gamla träskutan Atene. I detta nu är vi i norska Lillesand efter en sväng förbi Hirtshals i Skagentrakten. Färden går sedan norröver mot Haugesund och Hardangerfjorden.

Blir dåligt med blogginlägg under färden, men följ mig gärna på Instagram @Sellfors

20140716-120311-43391567.jpg


Nio dagar på havet mellan Skärhamn och Haugesund

På måndag säger jag skepp o ohoj och går ombord på den gamla båten M/S Atene med 105 år på nacken. Rutten går från Skärhamn på västkusten till Haugesund via fjordarna i södra Norge. Nio dagar ska jag vara ute på havet, förutom fint väder hoppas jag på att få lite bättre koll på det här med segling. Förhoppningsvis blir det även några fina toppturer uppför bergen längs fjordarna.

MS Atene

Foto: Föreningen M/S Atene


Marka24 – Det norska mästerskapet i att gå på tur

Marka24 är tävlingen som går av stapeln i Oslomarka och går ut på att orientera sig till så många hytter som möjligt under 24 timmar. Hytterna är försedda med kontroller och ger olika mycket poäng beroende på hur svåra de är att ta sig till. Jag var med och tävlade tillsammans med två kollegor i “Team Sweden” eller svenska turlandslaget som det även går bra att kalla oss.

Vi förstod redan på startlinjen i Sognsvann att konkurrensen skulle bli stentuff, norrmännen är ju som vi alla vet bäst i världen på att tura och börjar att hårdträna att gå hytteturer i Marka redan innan de krypa. Men eftersom alla medlemmar i Team Sweden är nya i Norge tänkte vi att Marka24 skulle bli en härlig rivstart för vår integrering i grannlandet och en utmärkt möjlighet att få uppleva ett stycke äkta norsk turkultur koncentrerat under 24 timmar.

Vår utstuderade plan var att ta sig till hytterna som låg längst bort och därmed gav högst poäng. Vi kämpade tappert, navigerade vilse och kom på rätt spår igen. Totalt gick vi runt sju mil under dygnet i Marka, det kändes under fotsulorna vill jag lova. Tävlingens bonusupplevelse var fyra timmars välförtjänt sömn under granarna.

Vi var inte det laget som tog mest poäng, men kanske det lag som hade roligast. Nästa år kommer vi tillbaka, se upp för Team Sweden då! Inför Marka24 2015 kommer snabbaste stigarna studeras noggrant, upplägg för mat och dryck maximeras och packningen trimmas.

Ut på tur, aldrig sur ;)

 

Lag 102 - även kallat svenska turlandslaget :)

Flaggan i topp för lag 102 – även kallat svenska turlandslaget

Klara, färdiga, spring!

Pang! Starten går för 24 timmars loppet – klara, färdiga, spring

Vi gick Non Stop

Äta glass och jaga hytter, 24 timmar NON STOP :)

Hytte i motljus

Yes, hyttekontrollen är funnen!

Middag i det gröna

Middagspaus i det gröna, frystorkat på menyn


Strynefestivalen – Ett perfekt farväl till vintern

Nu var det längesedan jag skrev här, men detta av en god anledning – det har nämligen varit fullt upp i juni med roligheter. Bland annat har midsommar enligt tradition firats på Käringön, har sprungit Marka24 – en 24 timmars tävling i Osloskogarna som går ut på att hitta så många hytter som möjligt och däremellan har det jobbats förstås.

Inte att förglömma är att skidsäsongen som för min del har varit den finaste på länge, med höjdpunkter som Grand Paradiso, High Camp Turtagrø  och Josten på langs avslutats  på bästa möjliga sätt på Strynefestivalen.

Festivalen som utgår från Folven camping i Stryn-trakterna kombinerar det bästa av vinterns och sommarens äventyrssporter. Under en helg finns möjlighet att gå på topptur på glaciären i Stryn, paddla kajak eller kanske köra stigcykling. Strynefestivalen ger helt enkelt möjlighet att ta ett värdigt farväl av skidorna innan de läggs på hyllan för säsongen och få en försmak av sommaren. Det är FriFlyt som ligger bakom festivalen som arrangerades första gången i år, men troligen kommer att gå på årlig repeat. Riktigt kul var det så löp och köp biljetter till Strynefestivalen nästa år så snart de släpps!

 


Josten på langs – Glaciärturen över Jostedalsbreen

10384615_10152050650330997_4625971146032519172_n 10420100_10152050648405997_6886632132687782689_n 10447544_10152050649795997_8487215950604574084_n 10351740_10152050649245997_1589502825583516321_n 10369871_10152050649635997_6477117523554545034_n 10422244_10152050648690997_158213980921826483_n


HighCamp Turtagrø – Världens största topptursfestival

Hela 600 deltagare samlades på världens största topptursfestival, FriFlyt HighCamp Turtagrø, till och med kronprins Haakon var på plats. Boendet var i tält och under dagarna invaderades Hurrungane bergen av glada topptursentusiaster.

Höjdpunkten för min del var en frikåkningskurs som Haglöfs sponsrade med proffsen Asbjørn Eggebø Næss och Jørgen Aamot. Efter lite ångest vågade jag droppa ner från ett överhäng, vilket var ett av målen för kursen.

På kvällarna var det föreläsningar på tema skidor och berg med bland andra Kaj Zackrisson och Bendikt Böhm från Dynafit. Grande Finale för festivalen var dunjacke disco till inpå småtimmarna. Ser fram emot att komma tillbaka till både Turtagrø och FriFlyt HighCamp, detta blir tradition!

FriFlyt har även klippt ihop en liten film från campet


Fantastiskt 17 maj firande i Oslo

Grattis Norge! I helgen har 17 maj firats ordentligt i Oslo. Premiärfirande för min del, men detta blir tradition. Det är svårt att inte gilla Norge denna dag. Bara en sån sak som att det var strålande sol och att dagen startade med champagnefrukost och denna underbara norgetårta = lycka :)

17 maj Oslo


Toppturskurs i Hurrungane bergen

Har tillbringat två långhelger i rad i Hurrungane bergen i trakterna kring Turtagrö = lycka!

Första helgen gick jag en toppturskurs med DNT, Den Norska Turistföreningen och nu senast var det FriFlyts Highcamp på agendan.

Under toppturskursen var vi åtta stycken och två guider som bodde i tält, tränade turplanering, lavinräddning och att färdas i brant terräng och över glaciärer på ett säkert sätt. Bitvis var det väldigt brant och luftigt så isyxan och stegjärnen kom väl till användning.

Det känns för övrigt bra att fortsätta fylla på med skidbilder fast vi är i mitten av maj :)

Tältläger i dalen

Tältläger i dalen

Klyvning = norskt ord för vandring på bergskam

Klyvning = norskt ord för vandring på bergskam

ankare för glaciärräddning

Ankare för glaciärräddning

Vita vidder

Vita vidder var det här

Fika with a view

Fika with a view

isyxan i högsta hugg!

Isyxan i högsta hugg!

Skidorna på ryggen

Skidpromenad med laggen på ryggen

Instagram tävling

Ett gäng från Deloitte körde Instagram-tävling och byggde gårdsnamnet Nesgard

På toppen

Yay, på toppen!


Jotunheimen på skidor är otroligt bra!

Har firat första maj och långhelgen därefter i tält och på skidor i Hurrungane bergen och gått en toppturskurs. Var ligger då detta? Jo närmare bestämt i Jotunheimen i närheten av Turtagrö. Det fanns rejäla berg med många 2000 meters toppar att bestiga. Kyliga temperaturer som kröp ner mot -13 satte sovsäcken på prov. Dagarna var för det mesta soliga så det var kalas att få vara ute på tur. Kom hem natten mot måndag så är fortfarande lite sliten efter skidhelgen. Glädjer mig dock till strax få packa skidväskan och redan på torsdag denna vecka åka tillbaka till detta fantastiska område för att vara med på skidfestivalen High Camp Turtagrö!

Topptur Jotunheimen


Packlista för toppturen i alperna – Det här behöver du under en vecka i bergen

Har snickrat ihop lite tips på vad som är bra att packa med inför en skidalpin topptursvecka med övernattning i refuger (stugor) på berget. För varje liten tur som jag har gjort har jag fått med mig någon ny lärdom, oftast efter egna misstag. Nedan följer en lista på vad jag har haft med mig i ryggsäcken på de skidalpina turerna i Gran Paradiso och Oberland och även med stor sannolikhet kommer att packa ner när jag kör Haute Route från Chamonix till Zermatt nästa vinter.

Äta och dricka – Ta med back-up mat för tunn fransk frukost
En klassisk fransk frukost består av kaffe och vitt bröd med sylt på, detta har sin charm, men efter att jag har gått en timme i uppförsbacke kurrar det i magen igen. Brukar se till att ha med en påse med mandlar, cashewnötter och choklad som nödbränsle i uppförsbacke. Annars är energibars bra tursnacks. Förutom huvudmålen frukost, lunch och middag packar jag med något ätbart för varje timme som turen varar.

När det gäller dryck använder jag en en Camelbak (vattenpåse med slang) på två liter som jag löser Resorb- eller sportdryckstabletter i för att kompensera vätskeförlusten och få tillskott av salter. Vintertid är det en Camelbak med isolerad slang som gäller för det mesta för att undvika att slangen isar igen. Som backup har jag alltid med mig en liten termos på cirka fem deciliter, dels för att det är gott med varmt té på turen, men även för att ha möjligheten att hälla över vattnet i Camelbaken i termosen ifall det blir is i slangen.

Första lagret kläder – Merinoull från topp till tå
På långturen är det merinoull i de närmaste lagren som gäller för min del. En anledning till detta är att merinoull är mjukt att ha på sig och värmer även om kläderna blir fuktiga. Som en bonus kan man tack vare merinoullen nästan lukta blomma efter några dagar på tur då materialet har en förmåga att göra sig av med illalukt. Mössa, underkläder, underställ och strumpor är även de i ull. För en veckotur brukar jag ha med mig två underställ, två par strumpor, två sportbh och underkläder för varje dag. Dessutom packar jag ner en merinoulls t-shirt och ett par tunna och lätta byxor för kvällarna inomhus. Senaste turen hade jag merinoullskläder från Devold, Aclima, Bergans och Icebreaker som jag gillar skarpt.

Skallagret – Jacka och byxor i Gore-Tex
För en veckotur vill jag vara säker på att ytterlagret står emot alla möjliga väderlekar och vassa klippor. Därför faller valet på skallager i ett robust material som andas. Inför Gran Paradiso hoppade jag i ett par Haglöfs Couloir pant och satte på mig en jacka från Haglöfs, inköpt för något år sedan.

Vantar – Packa ett par tunna smidiga handskar
Har med mig ett par lite tjockare handskar i läder från Hestra för kyliga dagar och ett par tunna fingerhandskar i ull från Smartwool för mildare väder eller då jag håller på att fippla med bindningar eller liknande och vill ha ett tunt smidigt lager som skyddar mot kyla.

Förstärkningsplagg – Gosig dunjacka för pauserna eller extra kyliga dagar
Min varma och mysiga Ama Dablam dunjacka från Marmot får alltid följa med på turen och åker på så snart det blir dags för paus för att hålla värmen. Jag tycker om dunjackor som är stora nog att bära utanpå skaljackan och har en kapuschong att krypa in i under bistra dagar. En buff i merinoull som ger skydd åt halsen och kan dras upp över ansiktet om det blåser är även ett tips. Buffen kan även fungera som pannband under varma vårvinterdagar.

Skidor, stavar och pjäxor – Vikten har betydelse när höjdmetrarna är många
När det är dags för långtur gäller det att tänka på utrustningens vikt. För veckoturer använder jag ett par Black Diamond Ascent skidor eftersom de är lätta och även fungerar att pumpa puder med på vägen ner. På skidorna sitter ett par Dynafitbindningar och under skidorna ett par stighudar från Black Diamond. Även mina teleskopstavar kommer från Black Diamond. Vad gäller pjäxor har jag fastnat för modellerna Scarpa Gea och nyinköpta Scarpa Gea RS, inte ett skavsår eller frusna fötter under en hel vecka!

Isyxa, skarjärn och stegjärn – De vassa verktygen ger trygghet på väg mot toppen
Har en isyxa från Grivel på cirka 45 centimeter, ett par skarjärn att sätta under skidorna om det är lite hårt och isigt från Dynafit och ett par stegjärn från Petzl. Ett tips är att köpa bra fodral och skydd för de vassa verktygen så att de inte river sönder kläderna och packningen i väskan.

Ryggsäck – En volym på cirka 40 liter räcker väl för den minimalistiska toppturspackningen
Min Osprey Kode ryggsäck på 38 liter har fått följa med på två lång turer. Allt jag behöver får precis plats i ryggsäcken. Gillar att den är bekväm att bära och har fack som håller styr på prylarna. I ryggsäcken använder jag drybags för att undvika att kläderna blir fuktiga och även kunna komprimera volymen.

Necessären – Våtservetter är räddningen
Den stora sminkväskan och hårtorken får dessvärre stanna hemma, alpturens beauty box är kraftigt komprimerad. Detta får följa med, tandborste och tandkräm, solkräm spf50, solskydd för läpparna, liten hårborste, fet kräm för torr hud, huvudvärkstabletter, compeed, plåster, våtservetter för en raggardusch, deo, tvål och en liten handduk.

Sova – Det snarkas i bergen, öronproppar för skönhetssömnen
Filtar och täcken finns att låna uppe på stugorna i bergen, men ta med ett reselakan i ett lätt material som exempelvis siden. Öronproppar är ett ett måste för en ostörd sömn.

Om olyckan är framme – Glöm inte spade, sond och transceiver
Min lavinsändaren från Ortovox, spade och sond är ett måste när jag ska ute på turer i högalpin miljö.

Övrigt smått och gott på packlistan – “Det är detaljerna som gör det”
Multiverktyg, typ Leatherman som fixar strul med bindningar och att skära upp lunchbrödet. Pannlampa för tidiga morgnar och sena kvällar. Kamera, själv gillar jag min Canon G15 som är lätt samtidigt som den tar fina bilder, silvertejp för reparationer, solglasögon med bra skydd mot både sol och vind, skidglasögon, använder en liten solladdare från Brunton för att ladda mobilen under veckan. Slutligen, en sak som inte är en nodvändighet men kul att ha är min gps-klocka Suunto Ambit som håller koll på höjdmeterarna och distansen.

Har jag glömt något som man bara måste ha med på turen? Hojta till! :)

 

Packning Gran Paradiso

Inte min utrustning, men så här ser likväl en ryggsäck ut som är redo för en veckas tur i Gran Paradiso


De sista bilderna från skidparadiset

Har några bilder som jag ännu inte har publicerat från Gran Paradiso turen i slutet av mars som kommer NU när det är lördag och allt. Bilderna är tagna med min Canon G15 som jag köpte för ett år sedan och sedan dess har fått hänga med på det mesta och förhoppningsvis får föreviga många vackra platser framöver. Ha en fin helg!

Gran Paradiso

Gran Paradiso

"In Raclette we trust" på berget

In Raclette we trust

Club Alpino Italiano - Refugio Vittorio Emanuele

Club Alpino Italiano – Refugio Vittorio Emanuele

Bergskammen Gran Paradiso

Utsikt från toppen av Gran Paradiso

Utsikt från toppen av Gran Paradiso


Förberedelserna inför att korsa Europas största glaciär på skidor

I slutet av maj bär det av mot norr för att under fyra dagar korsa Europas största glaciär och Norges tak, Jostedalsbreen på skidor, eller som norrmännen säger “Josten på langs“. Turen sägs vara mycket vacker, men ganska tuff, inte minst för att fyra dagars packning med vintertältningsutrustning ska släpas många höjdmetrar.

Egentligen har jag inte ägnat mig så mycket åt tur på fjällskidor innan, men tänker att Vasaloppet har jag åkt och långa skidalpina turer har jag klarat av så det här med en fjällskidstur borde klaras av eftersom det är någonstans mitt emellan skidalpinism och Vasaloppet, eller ? :)

Ser hursomhelst fram emot att köra denna klassiska skidtur. För att vara på den säkra sidan att orka med turen blir det ett träningspass i veckan springandes i backe med ryggsäck fram till avresan.

Bild: Wikimedia

Bild: Wikimedia

 


Veckans utepryl – Randonnépjäxor Scarpa Gea RS

Efter att ha kört på ett par Scarpa Gea pjäxor sedan 2011 kan jag konstatera att det är ett par riktiga superpjäxor som jag har använt på veckolånga skidalpina turer utan att få ett endaste skavsår. Dessutom är de riktigt lätta.

Nu när vintern börjar närma sig sitt slut och vinterprylar reas ut passade jag på att göra en uppgradering på pjäxfronten i form av ett par Scarpa Gea RS. Skillnaden mellan RS varianten och sin föregångare är att Gea RS är stabilare och ger foten bättre stöd vid utförsåkning. Jag testkörde mina nya pjäxor i Sälen under påsken och gillade att de i utförsläget kändes som ett par vanliga alpina pjäxor samtidigt som vikten fortsatt är låg.

scarpa-chaussures-de-ski-de-randonnee-gea-rs-femme-2014

 

 


Påsk i Sälenfjällen

Triss i mobilbilder från påskfirandet i Sälen med familjen. Mycket sol och skidor :) Imorgon bär det av mot Oslo igen.

20140420-221800.jpg

20140420-221901.jpg

20140420-221847.jpg


Norskt påskfirande med apelsiner, Kvikk lunsj och påskekrim

I Norge är påsken för många är en lika stor högtid som julen. Jag har fått lära mig att ett en ultimat norskt påskefirande sker på hytten, allra helst på tur med Kvikk Lunsj och apelsiner i ryggsäcken. Dessutom ska det läsas deckare eller “påskekrim” som norrmännen kallar det.

Själv firar jag påsken enligt tradition med familjen “på hytte” i Sälen. Har gått på tur och ätit apelsiner, men däremot har det varit dåligt med Kvikk lunsj och påskekrim så långt.

Glad påsk på självaste påskafton! :)

Kvikk Lunsjen och apelsiner - två obligatoriska ingredienser för en komplett norsk påsk

Kvikk Lunsjen och apelsiner – två obligatoriska ingredienser för en komplett norsk påsk


Flashback till Gran Paradiso

Alldeles strax dags att ta påskledigt och börja resan från Oslo och Sälen. Tänkte fira detta med lite minnesbilder från skidturen i Gran Paradiso.

På väg mot Chivasso stugan

På väg mot Chivasso stugan

Paus - av med stighudarna!

Paus – av med stighudarna!

Refugio Chivasso

Refugio Chivasso

Snöskor på refugio Chivasso

Vita vidder i Gran Paradiso

En liten stenbock spanar från klippan

En liten stenbock spanar från klippan


En snabbversion av turen i Gran Paradiso

Veckans höjdpunkt, bestigning av toppen Gran Paradiso

Veckans höjdpunkt, bestigning av toppen Gran Paradiso

Tänkte berätta lite mer om hur jag egentligen tillbringade den fantastiska skidveckan med UCPA i Gran Paradiso i början av månaden. Så här går en topptursvecka till i korta drag, häng med!

Dag 1 / Söndag
Detta var förmiddagen då utrustningen skulle testats och det var dags att möta upp gruppen på UCPA i Argentiere. Efter lunch var det testkörning på programmet i branterna på Grand Montets. Senare på eftermiddagen hoppade vi in i bilarna och körde mot italienska Pont där vi checkade in på ett pittoreskt litet hotell och blev serverade sexrätters middag (!) Det går nog knappast att få en bättre uppladdning för en långskidtur.

Dag 2 / Måndag
Tidigt på morgonen lämnar vi Pont för att ta oss upp till refugen Chivasso, 2.604 m.ö.h. Den lilla stugan drivs av en trevlig italiensk familj som gjorde sitt yttersta att vi ska trivas. Som en liten bonus bjöd mannen i huset på skönsång av “I natt jag drömde”

Dag 3 / Tisdag
Under dagen gjorde vi en toppbestigning av ett närliggande berg (som jag har dessvärre glömt namnet på) som även inkluderade lite luftiga klätterpartier. På vägen tillbaka till Chivasso där vi skulle tillbringa ytterligare en natt fick vi fira oss ner vissa partier då det var för brant och isigt att åka skidor.

Dag 4 / Onsdag
På onsdagsmorgonen sa vi “hej då” till Chivasso och tog oss nerför berget, åt lunch, lyxade till det med kaffe och italiensk varm choklad på ett litet café nere i dalen för att sedan fortsätta upp till refuge Victor Emmanuel (2.732 m.ö.h). På refuget som ser ut som ett silvrigt rymdskepp sov vi över.

Dag 5 / Torsdag
Idag var dagen som en toppbestigning av Gran Paradiso var inplanerad. Ofta i bergen måste turen planeras om när inte vädergudarna är på humör, det här var en sådan dag. Snöfall och halvtaskig sikt är inte bra för toppbestigningar, men fungerar fint om man vill åt puderåkning. Toppbestigardagen blev istället veckans bästa puderdag, därmed inget att deppa för.

Dag 6 / Fredag
Sista dagen med möjlighet att bestiga Gran Paradiso, hade sikten klarnat över natten? Till allas lycka hade vädret bättrat sig, sol och klarblå himmel stod det i prognosen. Dagen för toppbestigningen åt vi frukost klockan fem, begav oss sedan ut med pannlampor i mörkret och började färden uppöver. Några tuffa timmars klättring senare nådde vi målet, Gran Paradiso 4.061 m.ö.h, vilken lycka!

Men det räcker inte med att komma upp på ett berg, man måste ner också. Vi hade samlat på oss bra med höjdmetrar så det sista åket tillbaka mot dalen där vi parkerat bilarna blev en riktig puderfröjd. Toknöjda med veckan lassade vi in skidorna i bilen, hoppade ur pjäxorna och körde tillbaka mot Chamonix.

THE END :)

Blev du nyfiken att kika närmare på denna underbara plats på jorden? Så här ser naturreservatet Gran Paradiso ut på kartan:

 

 


Om exakt 6 månader landar jag i Kathmandu med siktet på Island Peak

Yepp, om precis sex månader, den 4 oktober så hoppar jag av planer och sätter ner fötterna på nepalesisk mark. Hösten 2011 var senaste gången jag var i Nepal, då jag vandrade i Annapurna Sanctuary och upp till Annapurna Basecamp, en resa som gav mersmak. I oktober är planen att ta sig upp till Mount Everest basecamp för att sedan fortsätta mot toppen på Island Peak.

Island Peak (Bild: Wikipedia)

Island Peak (Bild: Wikipedia)

 


Toppbestigningen av Gran Paradiso 4061 möh

Höjdpunkten på topptursveckan i nationalparken Gran Paradiso var en bestigning av den 4061 meter höga toppen med samma namn. Dagen innan hade vi tagit oss upp till Refugio Manuel Vittorio som ligger på 2732 meters höjd där vi stannat över natten.

Toppbestigningsdagen åt vi frukost klockan fem på morgonen för att sedan smyga ut i mörkret med pannlampa, hoppa på skidorna och börja gå mot toppen. Isigt och brant var det vissa bitar, dessutom tog det en liten stund att ta sig upp på toppen så en utmaning var det allt. Belöning för slitet fick vi i form av magiska bergsvyer och puderåkning på hemvägen.

Som en bonus hade jag ofrivilligt sett till att fixa mig lite extraträning genom att missa informationen om att vi skulle tillbaka till Refugio Vittorio efter toppbestigningen och därmed hade möjlighet att lämna grejor vi inte behövde där. Jag släpade glatt ovetande om detta hela min stora turpackning upp på toppen medan resten av gänget hade minskat ner sin packning till klätterutrustning, energibars och vatten. Innan jag upptäckte detta var jag lätt förbryllad över varför det var dålig fart på mina skidor :)

Från Refugio Manuel Vittorio upp till toppen och ned igen>>

This slideshow requires JavaScript.

Foto: Maria Sellfors


Från paradiset till verkligheten

Snipp, snapp, snut så var ledigheten slut. Jag har härmed lämnat radioskuggan i bergen och gjort comeback till moderniteter som telefon och internet. Igår landade jag i ett Oslo som gått från vinter till vår under veckan som jag till största del tillbringat på skidor i det italienska naturreservatet Gran Paradiso (som rättvisande betyder det stora paradiset). Är glad att det inte var snålblåst och regn på Gardemoen för då hade jag blivit deprimerad och hoppat på första plan tillbaka mot alperna :)

Under veckan i Gran Paradiso gjorde jag en toppturslångtur som arrangerades av UCPA med övernattningar på stugor och bergsstationer. Fick till fantastisk skidåkning i pudersnö som var vissa dagar var mycket välförtjänt efter toppbestigningar med både klättrings- och firningsmoment.

Ikväll efter jobbet ska väskan packas upp, kommer även se till att föra över bilder till datorn för att kunna bjuda på lite vyer med berg och snö inom kort. Efter hemkomst från semestern tycker jag att en av höjdpunkterna är just att gå igenom foton för att återuppleva de gyllene ögonblicken.

Hoppas även på att mina skidor som inte kom med Norwegians överlastade flyg i Geneve hittar hem till mig igen under dagen.

Toppen vy Gran Paradiso

Toppen vy från Gran Paradiso 4061m


På väg mot topptursäventyr i Aosta-dalen

Sitter i detta nu högt uppe i luften på ett Norwegian plan på väg till Geneve, det här med wi-fi på planet är verkligen inte så tokigt. Väl framme i Geneve går turen vidare mot Chamonix/Argentiere där jag imorgon ska möta upp ett gäng på Ucpa som jag kommer tillbringa den kommande veckan i bergen kring Aosta-dalen och Gran Paradiso med.

Chamonix andas äventyr och är en plats som jag alltid är glad att återvända till. Denna gång får jag bara njuta av Chamonix magiska bergsvyer i slutet och början av resan då färden på skidor kommer att gå över bergen med övernattning på olika refuges (bergsstugor på franska).

Har en vecka uppe i bergen utan bekvämligheter som dusch och mobiltelefon att se fram emot. När jag om en vecka sitter på flyget tillbaka till Norge kommer jag förhoppnings ha med mig årets första solbränna,träningsvärk och vackra bergsbilder på näthinnan och i kameran.

Sist jag var där var i Chamonix var i juli förra året då jag gick en alpinismkurs och hoppade skärmflyg, här är några bilder från den vistelsen:

20140322-181250.jpg

20140322-181324.jpg

20140322-181356.jpg


Kitecamp för jenter på Haukeliseter

Att lära mig kitesurfa är ett mitt nya projekt för året. Eftersom jag tycker om snö och skidåkning i allmänhet så var kiting något som jag bara måste prova. Första steget var en nybörjarkurs i snökite på Haukeliseter strax efter nyåret 2014 med Kitesurfing.no.  Efter två dagars övande gick det riktigt fint att åka fram och tillbaka på Hardangervidda. Nästa steg blev att köpa sig en egen kite, valet föll till slut på en 8kvm foilkite, HQ Powerkites Apex IV. 

Förra helgen var jag med stor glädje tillbaka på Haukeliseter för Lapoints jentekitecamp. Under två dagar samlades ett gång tjejer för att köra kite, många var som jag nya i sporten medan andra hållit på ett tag. Helgen började inte enligt plan då vägen upp till Haukeliseter då en elledning ramlat över vägen och gjorde den oframkomlig. Natten till fredag till lördag tillbringades därför i en buss i en vägtunnel i väntan på att vägen skulle bli framkomlig igen. Resan upp Oslo – Haukeliseter tar normalt fem till sex timmar, denna gång med väntan i tunneln medräknad blev färden cirka tolv timmar längre. Frukosten på Haukeliseter smakade riktigt gott när vi väl kom fram på lördagsmorgonen.

Under dagarna var sjön nedanför Haukeliseter fylld med tjejer och färgglada kiter. Förutom att köra kite så fanns även kanonbra föredrag om positiv psykologi, bad i badtunna och trerätters middag på programmet. Tycker att det var roligt att träffa så många tjejer som håller på med kitesurfing eftersom killar som oftast är i stark majoritet när det kommer till att utöva extremsporter.

Tackar arrangörerna på Lapoint och tjejerna på campet för en jättefin helg! Fick med mig en massa inspiration, det här med kiting ska jag se till att bli bra på så småningom ;)

IMG_2722

Foto: Marit Nore, Lapoint

Foto: Marit Nore, Lapoint

IMG_2719

IMG_2711


Norges 7 häftigaste lopp och äventyrstävlingar

Har du fått nog av tidshets på Lidingöloppet och att Vansbrosimmet, Vasaloppet och Vätternrundan blir fullbokat innan du hinner blinka?  Då kan det var en goda idé att hitta din nästa fysiska utmaning i Norge.

I grannlandet finns förutom klassiska lopp som Birkebeinerrennet alternativ som är lite vildare och “out of the box”. Vad sägs till exempel om en toppturstävling på rullskidor från fjord till fjäll, Swimrun tävling genom fjordar och uppför berg eller varför inte ett skidmaraton på Svalbard med beväpnade isbjörnsvakter längs banan?

Jag är som sagt mycket nöjd med flytten till äventyrsmeckat Norge och denna lista på sju nya utmaningar gör mig lite extra varm om hjärtat och förväntansfull på framtiden. Syns vi på startlinjen? :)

Listan – Norges (troligtvis) sju häftigaste tävlingar

1. Nibberennet, Från Fjord till Fjell på rullskidor – 8 juni Geiranger
Om du gillar toppturer och kanske även vågat dig på att köra Kebnekaise Classic har du nu en fullvärdig utmaning att ägna dig åt på sommaren. Nibberennet är något så unikt som en toppturstävling på rullskidor. Loppet går  från fjord upp till fjälltoppen, en tur på 21 km och 1500 höjdmeter. Glöm inte stighudarna ;)

2. Xtreime Eidfjord i Amundsens skidspår 26 februari – 1 mars 2015 på Hardangervidda
Om du tycker att Vasaloppet är lätt som en plätt har du din nästa utmaning i Xtreime Eidfjord. I denna expeditionstävling går du med skidor och pulka i Amundsens spår. De tävlande startar på Haukeliseter,  förtsätter 100km över Hardangervidda för att sedan gå i mål i Maurset i Eidfjord.

3. Hadsel Marathon – 2 augusti på Lofoten
Om du söker ett maraton med fjordutsikt har du hittat hem. Men var beredd på uppförsbackar!

4. Svalbard Skimaraton – 3 maj
Har du beslutat dig att genomföra detta exotiska skidlopp över Svalbards vita vidder är det till stor hjälp om du inte har björnfrossa. Svalbard är nämligen hemvist för den ståtliga isbjörnen och längs banan står vakter med laddade bössor för att skydda deltagarna från att inte bli björnmat. Med tanke på dessa omständigheter borde det finns det goda möjligheter att göra personbästa eftersom motivationen att lägga på en högre växel kan tänkas vara extra hög.

5. Rockman Swimrun Norge – 12 Juli Lysefjorden
Tävlingen Ö till Ö som äger rum i Stockholms skärgård lade grunden till Swimrun trenden. Våra grannar i väster vill förstås inte vara sämre och arrangerar i år sin egen tävling i en snäppet mer dramatisk terräng genom fjordar och uppför berg.

6. Marka24- 14 juni i Oslo
Att norrmännen tycker om att gå på hyttetur är ingen nyhet. Marka24 är en speedad variant av den norska friluftskulturen. Tävlingen går ut på att besöka så många som möjligt av de på förhand utvalda hytterna i Oslo-skogarna under 24 timmar.

7. Midnattssolsmaraton – 21 juni Tromsö
Ut och kuta mitt i natten! Som tur är går solen aldrig ner i Tromsö om sommaren. Kan detta vara ett av världens vackraste maraton?

rttrrtg

Vasaloppet i all ära, men i Norge har du chansen att uppleva lopp som är lite galnare och lite vildare  (Bild:Vasaloppet)